Bönderna får en droppe i havet

Över 6 miljarder kronor försvann i arbetsinkomst för bönderna i och med sommarens extrema torka. Krisstödet från staten täcker inte avbräcket på långa vägar.

Den 30 november betalades första etappen ut av krisstödet, 400 miljoner kronor, till i första hand nötkött- och mjölkproducenter.

Den andra delen av krisstödet på 760 miljoner kronor frös inne med kalabaliken i Sveriges riksdag.

En övergångsbudget klubbades och den får inte ha någon partipolitisk linje. Det gjorde att etapp 2 i det beslutade krisstödet blev hängande i luften.

Målet nu är dock att 730 miljoner kronor ska utbetalas vid halvårsskiftet och stödet riktas då främst till gris- och fjäderfäproducenter.

Det har samtidigt höjts röster om att även bet- och potatisodlare borde få stödpengar. Det största problemet är ändå att stödet på sammanlagt knappt 1,2 miljarder kronor inte är i närheten av vad jordbrukarna gått miste om i förlorade intäkter. Det rör sig om mångmiljardbelopp, mer än 6 miljarder kronor, och branschexperter vittnar om att jordbrukare i spåren av den historiska torkan tvingats i konkurs.

I en jämförelse med 2017 uppges spannmålsskörden ha sjunkit drastiskt. Även potatisskörden blev rekordlåg under fjolåret och misskörden omfattande. Där görs jämförelser med missväxten under slutet av 1800-talet.

Som alltid i sådana här sammanhang är det mindre jordbrukare som får ta största smällen och för att, om möjligt, få dessa utsatta lantbrukare på fötter har vi på Uppland Kredit lanserat Bondelånet, som syftar till att ge bönderna andrum till höstens skörd, som förhoppningsvis slår väl ut.

Det bör sägas att EU, mot bakgrund av böndernas svåra situation, har höjt maxbeloppet för det nationella krisstödet. Beslutet trädde i kraft i mitten av mars i år och innebär i korthet att EU-länderna kan stötta lantbrukare med upp till 20.000 euro under en treårsperiod utan att EU behöver godkänna det först.