Torkan 2018 kan tynga lönsamheten i flera år

Att skjuta upp investeringar för att behålla pengar kortsiktigt tycks ha varit ett av de vanligaste sätten för jordbrukare att parera för förra årets dåliga skördar.

Enskilda jordbrukare gjorde stora anpassningsåtgärder som mildrade effekterna av missväxten 2018. Det konstaterade Jordbruksverket i en rapport i april, byggd på bland annat en telefonintervjuer med jordbrukare.

Starka insatser av bönderna

Många av åtgärderna ses som föredömen inför risken att klimatförändringarna fortsätter i riktning mot varmare och torrare somrar. De investerade i utrustning, samarbetade och anammade nya arbetssätt. Det medförde exempelvis att tidigare oro för omfattande utslaktningar inte behövde omsättas i verklighet.

Men totalt uppskattas krisen ha kostat det svenska jordbruket 6–10 miljarder kronor, och det går förstås inte obemärkt förbi. Ett vanligt sätt att behålla pengar till räkningarna tycks ha varit att skjuta upp tilltänkta investeringar, som skulle ha givit större intäkter eller minskade kostnader i år och kommande år.

Stor kostnad blir osynlig

Den verkliga kostnaden, i form av den lönsamhetsförbättring som de uppskjutna investeringarna skulle ha givit om de hade vidtagits, blir därmed omöjlig att räkna på. Men i princip tynger de alltså lönsamheten i år och ett par år framåt.

Sammanfattningsvis har det alltså varit väldigt viktigt att hålla hårt i de likvida medlen det senaste året. Något som dessutom förvärrades av dröjsmålet i utbetalningarna av krisstöd från Jordbruksverket, som en effekt av höstens regeringsbildningskaos. Först den 5 juli kom huvuddelen av stödpengarna att betalas ut.

Bondelånet från Upplands Kredit etablerades inte minst för att ge jordbrukare en smidig lösning på tillfällig likviditetsbrist.