Utveckling av motståndskraftiga grödor är bara en form av åtgärder bland dem som nu påskyndas i Jordbruks-Sverige. (Foto: Joshua Lanzarini Unsplash.com)

Böndernas innovation 
ska skydda mot nya krisår

Den katastrofalt dåliga skörden 2018 blev en varningsklocka. Men nu läggs stor vikt vid beredskapen inför fortsatta klimatförändringar, och det råder gott hopp – inte minst tack vare initiativförmågan som jordbrukare visade upp.

Utveckling av motståndskraftiga grödor är bara en form av åtgärder bland dem som nu påskyndas i Jordbruks-Sverige, för att sektorn ska kunna stå stark även om klimatet förändras snabbt.

Den totala paletten av insatser är mycket bredare än så. En lång rad tekniska knep – såsom återinförande av torv för användning som strömedel i brist på halm, finurliga bevattningsåtgärder, och noggrannare kontroll mot fodersvinn – finns på listan. Den omfattar även nya och närmare former av samarbeten både bönder emellan och från myndigheters och bankers sida.

Sund grund avgörande

Men framför allt handlar det kanske om medvetenheten, om att jordbruken måste ha hälsosam ekonomi i grunden för att kunna stå emot de tillfälliga prövningar som i alla årtusenden har hört till villkoren.

En enkätundersökning genomförd av Landshypotek landar i slutsatsen att jordbruken bör se till att skaffa sig större buffertar i form av lager och stärkt likviditet, och investera för att minska sårbarheten.

Vetet ska bli flerårigt

Lantmännen framhåller inte minst just sin produktutveckling inom grödor. Den står för en stor del av den forskning och utveckling för totalt en kvarts miljard kronor per år som den lantbrukarägda koncernen bedriver.

Nya vetesorter ska både klara föränderliga klimat och funka bra för bakning. Högre sjukdomsmotståndskraft hos grödor som vete, rödklöver, potatis och sockerbeta ska minska behovet av kemiska växtskydd, framgår det.

Så kallad genomisk selektion ska samtidigt ge bättre rödklöver till våra kors grovfoder. Och på 10–15 års sikt ska vete- och kornliknande grödor med djupare rötter och flerårigt liv ha kunnat utvecklas. Sammantaget tycks sektorn alltså samla sig väl inför de stora förändringar som klimatutvecklingen redan har börjat leda till. Med tiden kan det visa sig helt nödvändigt.

Nyheter

Torkan 2018 kan tynga lönsamheten i flera år

Att skjuta upp investeringar för att behålla pengar kortsiktigt tycks ha varit ett av de vanligaste sätten för jordbrukare att parera för förra årets dåliga skördar.

Fortsatt ständigt tufft att driva jordbruk

Än finns ingen färdigbakad statistik över hur missväxten 2018 bidrog till utslagning av svenska jordbruk. Men en sak är säker: jordbrukare fortsätter att möta en ständig utmaning – och hittills fortsätter antalet yrkesverksamma att bara minska.

Så måste jordbrukaren ”samla i ladorna”

Det katastrofala skörden förra året blev en svidande påminnelse om vad alla bönder i grunden förstås redan visste. En stabil ekonomisk grund, med betryggande reserv, måste vara en självklar del av företagandet i en så riskexponerad verksamhet.

Böndernas innovation 
ska skydda mot nya krisår

Den katastrofalt dåliga skörden 2018 blev en varningsklocka. Men nu läggs stor vikt vid beredskapen inför fortsatta klimatförändringar, och det råder gott hopp – inte minst tack vare initiativförmågan som jordbrukare visade upp.