Kategori: Nyheter

Enskilda jordbrukare gjorde stora anpassningsåtgärder som mildrade effekterna av missväxten 2018. Det konstaterade Jordbruksverket i en rapport i april, byggd på bland annat en telefonintervjuer med jordbrukare.

Starka insatser av bönderna

Många av åtgärderna ses som föredömen inför risken att klimatförändringarna fortsätter i riktning mot varmare och torrare somrar. De investerade i utrustning, samarbetade och anammade nya arbetssätt. Det medförde exempelvis att tidigare oro för omfattande utslaktningar inte behövde omsättas i verklighet.

Men totalt uppskattas krisen ha kostat det svenska jordbruket 6–10 miljarder kronor, och det går förstås inte obemärkt förbi. Ett vanligt sätt att behålla pengar till räkningarna tycks ha varit att skjuta upp tilltänkta investeringar, som skulle ha givit större intäkter eller minskade kostnader i år och kommande år.

Stor kostnad blir osynlig

Den verkliga kostnaden, i form av den lönsamhetsförbättring som de uppskjutna investeringarna skulle ha givit om de hade vidtagits, blir därmed omöjlig att räkna på. Men i princip tynger de alltså lönsamheten i år och ett par år framåt.

Sammanfattningsvis har det alltså varit väldigt viktigt att hålla hårt i de likvida medlen det senaste året. Något som dessutom förvärrades av dröjsmålet i utbetalningarna av krisstöd från Jordbruksverket, som en effekt av höstens regeringsbildningskaos. Först den 5 juli kom huvuddelen av stödpengarna att betalas ut.

Bondelånet från Upplands Kredit etablerades inte minst för att ge jordbrukare en smidig lösning på tillfällig likviditetsbrist.

Vart tionde jobb på de svenska heltidsjordbruken försvann under de nio åren mellan 2007 och 2016, visar den senast färdigställda officiella statistiken i ämnet. Antalet årsverken för stadigvarande sysselsatta på heltidsjordbruk minskade från 33.300 till 30.000 under perioden. Och följdfrågan, som ännu saknar klart svar, blir förstås ifall förra årets dåliga skörd har inneburit ännu snabbare utslagning av bönder.

17 procent färre heltidsjordbruk

Om man i stället ser till antalet jordbruksföretag så minskar de ännu snabbare. Heltidsjordbruken blev hela 17 procent färre under den betraktade nioårsperioden, och 2016 landade antalet på 15.479. I genomsnitt omfattar varje heltidsjordbruk följaktligen ganska precis två stadigt sysselsatta personer. Att jordbruken blir färre följer av snabb omstrukturering, där små jordbruksägor slås samman till större och större.

Hur mycket tjänar då jordbrukarhushållen?

Senaste siffrorna för det är från 2017, och det genomsnittliga heltidsjordbrukarhushållet tjänade då 433 000 kronor. Måttet avser hushållsinkomsten efter transfereringar. Tillräckligt för att leva ett rikt liv på, känner säkert många jordbrukare som älskar sina jobb. Men tilltänkta efterträdare måste ställa det i relation till de ofta högre löner som de har att vänta sig med andra karriärer.

På de senaste åren i statistiken går det också att se att jordbrukarna i snitt blir äldre. Med stor sannolikhet kan det bero på att den yngre generationen har blivit mindre benägen att ta över.

Mycket jobb görs av deltidare?

Jordbruket har många skepnader – från jättegårdar som drivs industriellt, till många små heltidsfamiljejordbruk och vidare till deltidsjordbruk som sköts vid sidan av andra anställningar. Av allt arbete som utförs på jordbruken sker runt 40 procent i deltidsjordbruken, så de är en viktig del av branschen.

Ändå kanske heltidsjordbrukarna är viktigast att ha i fokus när det gäller graden av utsatthet för kriser – eftersom de saknar stabila anställningar att luta sig mot i övrigt.

Sund ekonomi kan se ut på mängder av olika sätt. För jordbrukare handlar det ju tyvärr sällan om stora intäkter, så när det hela ska gå ihop måste blicken vändas mot noggrann dimensionering av delverksamheterna, välgrundade investeringar, och förstås ständiga kostnadsöverväganden. Tekniska framsteg har bidragit till kraftigt ökad produktivitet i jordbruket, vilket trots allt hjälpt många framsynta bönder att kunna driva sina jordbruk vidare under anständiga levnadsvillkor. Och så handlar det om reserverna.

Inte bara en liknelse

På 1800-talet var jordbruket självklar vardag för de flesta svenskar, och det speglar av sig i vårt språk. Att bereda sig för oväntade händelser är att ”samla i ladorna”. I jordbruket fortsätter det att vara en nödvändighet, även ordagrant. 40 procent av Sveriges spannmål går till foder, dubbelt så mycket som till svenska livsmedel, så den felslagna spannmålsskörden fick stor negativ effekt i form av foderbrist. Då visade sig värdet av alla reserver som fanns att tillgå. Ofta just i ladan.

Som språklig liknelse kan ladusamlandet motsvara att man sparar pengar i någon tillgång som inte är jordbruksberoende – till större eller mindre risk och avkastning – eller rent av bara som kontanter på ett bankkonto. Att spara i exempelvis ett axplock av aktier (eller en motsvarande aktieindexfond med låg avgift) kan verka riskabelt, för börsen kan ju gå ner. Men din största risk kommer nog alltid att ligga i din exponering mot hur din egen gård går. Så sammantaget är det stor chans att aktieportföljen hjälper dig att få bättre balans i ekonomin, och bli en växande tillgång på sikt.

Fortsätt investera klokt

Jordbrukare är vana vid att göra genomtänkta investeringar i sin verksamhet, för att nå högre produktivitet. Också dessa kan ses som reserver inför framtiden. Med ett väl uppdaterat och underhållet maskineri i grunden blir det lättare att skolka från planerade investeringar och kostnader under exceptionella krisår som 2018, och på så vis spara på kontanterna då. Visst, ofta är det lönsamt att nöta på utrustning tills den är helt slut, men då behövs också någon kontant buffert, till exempel vetskapen om var det skulle gå att få en kredit.

Ytterligare en form av trygghet ligger i att kombinera jordbruksverksamheten med någon sorts närliggande affär. Gårdsbutiker och husrum för turister är ett sätt. Uthyrning av maskiner ett annat sätt, och övergång till deltidsjordbruk vid sidan av jobb i andra yrken kan vara ett tredje.

Allt behöver övervägas

Här handlar det dock sällan om snabba enkla lösningar. Statistiken över jordbrukshushållens inkomster visar inte tydligt att man skulle få det generellt bättre genom att sköta jordbruket på deltid, utan det beror helt på omständigheterna. Dessutom är jordbruket i dag en så mångsidig och kunskapskrävande verksamhet att det kan vara svårt att hinna ta till sig framstegen inom en allt för snål tidsram. Just din egen kunskap kan det också vara väl värt att investera i, i pengar eller i tid.

Kontant sparande, alternativa tillgångar, externa anställningar, kloka investeringar i verksamheten, nya kunskaper, eller kanske amortering på lån du har i verksamheten? Bara du kan veta vilket som är bästa sättet för just dig att samla i dina bildliga lador. I vissa lägen krävs ändå den där extra kontantreserven – och då vill vi från Bondelånets sida att du ska veta att vi står redo för dig med möjligheten till en kredit.

Utveckling av motståndskraftiga grödor är bara en form av åtgärder bland dem som nu påskyndas i Jordbruks-Sverige, för att sektorn ska kunna stå stark även om klimatet förändras snabbt.

Den totala paletten av insatser är mycket bredare än så. En lång rad tekniska knep – såsom återinförande av torv för användning som strömedel i brist på halm, finurliga bevattningsåtgärder, och noggrannare kontroll mot fodersvinn – finns på listan. Den omfattar även nya och närmare former av samarbeten både bönder emellan och från myndigheters och bankers sida.

Sund grund avgörande

Men framför allt handlar det kanske om medvetenheten, om att jordbruken måste ha hälsosam ekonomi i grunden för att kunna stå emot de tillfälliga prövningar som i alla årtusenden har hört till villkoren.

En enkätundersökning genomförd av Landshypotek landar i slutsatsen att jordbruken bör se till att skaffa sig större buffertar i form av lager och stärkt likviditet, och investera för att minska sårbarheten.

Vetet ska bli flerårigt

Lantmännen framhåller inte minst just sin produktutveckling inom grödor. Den står för en stor del av den forskning och utveckling för totalt en kvarts miljard kronor per år som den lantbrukarägda koncernen bedriver.

Nya vetesorter ska både klara föränderliga klimat och funka bra för bakning. Högre sjukdomsmotståndskraft hos grödor som vete, rödklöver, potatis och sockerbeta ska minska behovet av kemiska växtskydd, framgår det.

Så kallad genomisk selektion ska samtidigt ge bättre rödklöver till våra kors grovfoder. Och på 10–15 års sikt ska vete- och kornliknande grödor med djupare rötter och flerårigt liv ha kunnat utvecklas. Sammantaget tycks sektorn alltså samla sig väl inför de stora förändringar som klimatutvecklingen redan har börjat leda till. Med tiden kan det visa sig helt nödvändigt.

Årets svenska skördearbete har dragit i gång relativt tidigt i södra Sverige, efter stor höstsådd av vete och råg. Än ska miljontals ton bärgas, ända in i oktober, innan året går att utvärdera.

Men sedan ett par veckor har arbetet påbörjats söderifrån och hittills ser utfallet ut att vara i linje med Lantmännens positiva prognos som publicerades i mitten av juli.

I den prognosen förutsågs att årets samlade skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd – där spannmålen utgör den dominerande volymen – kommer att uppgå till 6,3 miljoner ton.

Det blir i så fall 75 procent mer än förra årets svaga 3,6 miljoner ton. Då uppkom brist som tvingade Sverige att importera spannmål. Resultatet i år väntas återupprätta Sverige som exportnation – värdefullt för att upparbetade kundrelationer utomlands ska kunna upprätthållas.

Överlag har Sverige sluppit värmerekord i år, och värdefulla regn bland annat i maj har hjälpt till att i någon mån återställa ett risigt grundvattenläge. Juli var dock torrt, inte minst i Norrland.

För svenska bönder ledde extremvädret enligt beräkningar till att 75 procent av nettoinkomsten gick förlorad förra året.

För att om möjligt bromsa en sådan utveckling vill vi på Uppland Kredit göra en insats. Med Bondelånet, som vänder sig till små och medelstora jordbruk, får mindre lantbrukarna en ny chans. 
”Bondelånet är till för att hjälpa de lantbrukare som med anledning av fjolårets svåra år fortfarande har likviditetsproblem eller som av andra anledningar fortsatt kan behöva hjälp”, förklarar Victor Torstensson, vd för Uppland Kredit.

Ekonomiskt trängda lantbrukare har som bekant utlovats stödpengar efter förra sommarens historiska torka.

Dess värre går administrationen långsamt hos Jordbruksverket, som sköter utbetalningarna.

Det har fått bönderna att ta saken i egna händer. Jordbruksverket har enligt medieuppgifter fått flera kravfakturor, inklusive förseningsavgifter, från missnöjda lantbrukare som väntat på stödet i månader. I vissa fall år, beroende på typ av stöd.

Men myndigheten slår ifrån sig och hävdar att inget betalningsansvar finns då EU-kommissionens regler anses vara uppfyllda.

Det är förstås en klen tröst för lantbrukarna som fått sina grödor förstörda efter den värsta torkan i modern tid.

För bönderna är det heller inte lönt att stämma Jordbruksverket och inleda en civilrättslig process. Notan för motpartens rättegångskostnader riskerar att bli skyhög för den som förlorar målet.

Eftersom pengarna kommer från EU är det sannolikt även svårt för bönderna att driva in pengarna från Jordbruksverket med hjälp av Kronofogden.

Som ni ser blir det ett moment 22, en återvändsgränd, för de ekonomiskt utsatta lantbrukarna. Möjligen skulle pressen öka på Jordbruksverket om fler bönder skickade sina fakturor dit.

Visserligen så hjälper vi bönderna snabbt, men Bondelånet är ett seriöst företagslån i syfte att hjälpa ekonomiskt trängda bönder som inte får hjälp av sina banker efter extremtorkan förra sommaren.

Djurbönder som hamnat i likviditetskris efter den historiskt torra sommaren i Sverige förra året erbjuds en möjlighet att komma på fötter i stället för att i värsta fall tvingas gå i konkurs.

Det är tanken med Bondelånet från vår sida.

Kanske har lantbrukaren fått avslag från banken eller behöver komplettera banklånet med ytterligare en finansiering för att hålla verksamheten flytande i väntan på krispengarna.

Bondelånet är amorteringsfritt upp till sex månader för den som önskar det och ansöker om lånet senast den 15 juni.

Det erbjudandet har vi för att ge utsatta bönder ytterligare en chans att återhämta sig ekonomiskt då regeringens krispaket på området slår så ojämnt.

Vi har sett att särskilt små lantbrukare upplever det svårt som en effekt av torkan. Det bekräftas i flera undersökningar och artiklar från Lantbrukarnas Riksförbund och Jordbruksverket säger Victor Torstensson.

Det finns även personer i Uppland Kredits ledning som själva har personlig erfarenhet av lantbruk. Det ger oss en insikt i och förståelse för den prekära situation som många bönder hamnat i efter fjolårets extraordinära torka.

Det står så klart var och en fritt att söka Bondelånet, där årsräntan är 14,95 procent i det exempel vi redovisar på vår sajt, men det tål att upprepas att vi erbjuder amorteringsfrihet första halvåret om ansökan kommer in i tid.

Räntan på Bondelånet är för övrigt låg i en jämförelse med de effektiva årsräntor på över 40 procent som flera andra aktörer på marknaden tar ut för företagslån.

Med Bondelånet vill vi på Uppland Kredit i första hand bidra till att undvika att svenska bönder dukar under av finansiella skäl orsakade av torkan. Som vi ser det är Bondelånet en bra möjlighet för alla de bönder som inte får tillräcklig hjälp från sina banker avslutar Victor Torstensson.